Under ett hembesök hos en tidigare patient räddade doktor Glas livet på en missbildad pojke. Han visste inte att den här patienten hade en till son, då han endast såg henne ute med sin familj med hennes mer välskapta familjemedlemmar. När Glas fick se pojken tänkte han att det egentligen borde ha varit bättre för familjen om man lät pojken dö, utan att visa empati för pojken. Däremot så påstod han att det fanns en viss "feghet" hos både familjemedlemmarna och doktorn som förhindrade de från att låta pojken dö.
Då spekulerade han för sig själv om att kvinnan måste ha levt i skam när hon var gravid med barnet, då hon inte var gift under graviditeten. Människorna i omgivningen skulle se på barnet med skam som de gjorde mot mamman. Dessa funderingar visar att Glas är mer grundad i logik än i känslor, med tanke på hur han för det första inte hjälpte mamman att få abort på grund av "sin plikt" och för det andra tänkte att det skulle kosta mindre för att ha ett friskt barn istället för ett missfoster som egentligen inte borde få leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.