Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

Först och främst handlar boken om just Doktor Glas och hans tankar kring det som han upplever under tiden vi får följa honom. Han skriver ner vad han har upplevt och hans tankar kring dessa händelser. Detta är hur en dagbok är skriven. Vad som är utmärkande för denna typ av romaner är att vi får se på saker ur ett väldigt subjektivt perspektiv. I det här fallet får vi uppleva händelserna genom Doktor Glas synvinkel, och vi tar del av just hans tankar.

Att boken är skriven på detta sätt gör att den som läser boken får en ganska så bra inblick i Doktor Glas liv, både hans unga år, då han går in på det ganska mycket, men framförallt hur han lever just då. Man förstår lättare hur han tänker och det gör att man lättare förstår varför han t.ex. tar ett visst beslut osv. Det som förmodligen är lite sämre med den här typen av romaner är att man får det svårare att se på helheten. Man ser allt från just Doktor Glas synvinkel, och det blir svårt att förstå hur andra människor i romanen tänker. Dock måste jag medge att Doktor Glas gör ett bra jobb i att tänka sig in i andra människors situationer och förstå hur de känner. Det hjälper läsaren lite grann med att se saker ur andra människors synvinklar. Men p.g.a att det är Doktor Glas som analyserar människorna, kan det leda till att han bara tänker sig in i de människorna som han tycker om eller tycker synd om, och inte alla människor. Han försöker aldrig tänka sig in i Gregorius situation, just för att han inte tycker om honom.