Hur tror du att det kommer att gå för de olika personerna efter att romanen är slut – vad händer med Glas, Helga och Recke?

Glas kommer nog inte att leva så länge till. Under resten av sitt liv fortsätter han leva i förnekelse. Han tänker sig att det han gjorde var rätt, att det var hans plikt att ta Gregorius liv. Tillslut hinner hans skuldkänslor ifatt honom, han orkar inte bära skulden mer. Han är en fördärvad och skadad människa och plågas av sina mardrömmar. Han har levt hela sitt liv i tystnad, det fanns ingen han egentligen kunde prata med. Det var alltid han som lyssnade och gav sina råd, men det fanns ingen som lyssnade tillbaka eller någon som genuint brydde sig om honom. Han skulle nog tagit ett av sina piller som han hade gett Gregorius för att på så sätt känna att han betalar av sin skuld och för att han inte orkar mer. Han kanske inte förstår det helt själv, att han har blivit påverkad av sin uppväxt, behandling i samhället och sedan av Gregorius död. All denna analys kulminerar i hans självmord.

Helga verkar vara hjärtkrossad, både över Gregorius död och för att Recke vill ha mer av henne än vad hon kunde ge och för att Recke lämnade henne tillslut. Gregorius lämnade säkert pengar efter sig och Helga blev nog en förmögen änka som gifte om sig kort därefter, inte nödvändigtvis av kärlek. Det var nog för att få känslomässig trygghet och ett hem att höra till. Recke har däremot svårt att nöja sig och vill söka vidare efter lyckan. Om han har det bra kan det bli ännu bättre. Han känner till sina möjligheter. Han är ung och vacker och han kan lätt förflytta sig. Han är inte emotionellt bunden vid personer och platser utan söker lyckan i pengar och status. Recke tar nog en förmögen kvinna till sin fru och börjar om på nytt någonstans där ingen känner honom.

Vad berättar Glas om sin bakgrund och familj? Hur tror du Glas har påverkats av relationen till sin pappa?

Glas har ingen kontakt med några familjemedlemmar, han är ensam. Han har en bror som bor i Australien och hans båda föräldrar är döda. Under sin uppväxt blev han slagen av sin känslokalla pappa och hade därmed en dålig relation till sin far. Hans far menade kanske inte att slå, han visste bara inte bättre. Trots hans kärleksfulla moder verkar hans syn på och uppfattning av kärlek präglas mer av hans fars frånvaro och hans hårdhänta uppfostran. Hans far var varken ett bra exempel eller rådgivare när det gäller kärlek. Glas förstår sig helt enkelt inte på vad kärlek är, han blir asexuell. En fru för honom är en substitut för en mor. Jag tänker mig att Glas far inte var hemma så mycket, och när han inte arbetade söp han och slösade det mesta han hade tjänat ihop och därför hade de det så fattigt. Därför satsade Glas helhjärtat på att studera, att få ett bra arbete och att lyckas.

Vad tycker Glas egentligen om sitt yrke, och hur ser han på läkarens plikter?

Glas känner att han har valt har fel yrke, vilket var en anledning till varför han inte fortsatte med sina studier. Han agerar automatiskt, efter förväntningar och regler i samhället och inte alltid efter sina principer. Det är inte lätt att göra rätt. Ju mer han blir medveten om människors olika öden och ju mer han inser livets komplexitet desto mer funderar han och mår dåligt. Det blir lite av Glas fall. Han är en djupt tänkande person och det leder till slut att han mår psykiskt dåligt. Hans bild av en idealisk läkare är en förstående, god lyssnare och en som tror på att han gör rätt. Under sin barndom hade han ingen som han kunde prata med och lyssna på honom. Ur det växer hans egenskap att förstå andras behov att berätta, få förståelse och söka råd. Samtidigt är det en orsak till hans dåliga självbild och undervärdering av sig själv. Hans obearbetade känslor gör honom till en instabil person. Glas anser inte att han är en god läkare. Han förstår inte sitt värde. Dessutom går inte hans principer alltid hand i hand med samhällets. Han inser att regler han måste följa saknar ibland tänkt logik och konsekvens. 

Hur tror du att det kommer att gå för de olika personerna efter att romanen är slut - vad händer med Glas, Helga och Recke?

Jag tror att Glas kommer må psykiskt dåligt och han kommer dra sig undan och bo i sitt hus ensam resten av hans liv. Han kommer fortfarande gå på sina kvällspromenader och filosofera i fönstret. Glas kommer fortsätta att skriva i sin dagbok och han kommer fortfarande ha lika svårt att sova om inte ännu svårare; Gregorius kanske besöker Glas's drömmar.

Helga kommer vara olycklig en tid framöver, detta eftersom jag tror att Recke kommer gifta sig med en rik tjej istället för med Helga. Helga kommer dock hitta en man förr eller senare som hon kan vara lycklig med och skaffa barn med. Recke kommer nog aldrig vara helt lyckligt förälskad, men han gifter sig ändå med en kvinna eftersom han vill vara förmögen.

Vad berättar Glas om sin bakgrund och familj? Hur tror du Glas har påverkats av relationen till sin pappa?

Glas berättar att hans uppväxt var mycket fattig. Hans mamma dog och hans bror har flyttat till Australien. Han har ingen familj kvar alls i dagsläget. Hans pappa var mycket känslokall och jag får uppfattningen att Glas inte fick mycket kärlek i hans uppväxt. Han blev misshandlad av sin pappa dessutom. Hela Glas's uppväxt har bestått av att plugga, vilket han började med i en mycket ung ålder. Jag tror att detta gjorde så att han förlorade sin barndom och effekten av att ständigt vistas runt människor med mer livserfarenhet och som pratade om saker som Glas inte förstod gjorde att Glas kände sig väldigt utanför och gjorde att han blev en tillbakadragen person/en ensamvarg. Hans relation till sin pappa har dessutom gjort honom väldigt känslokall. Glas lärde sig aldrig vad kärlek är och därför har han en konstig syn på kärlek, relationer och förhållanden.

Vilken bild ger Glas av Helga, och vem tycker han är ansvarig för att Helga är så olycklig? Varför väljer han att hjälpa henne?

Doktor Glas ger bilden att Helga är en vacker kvinna som det är mycket synd om. Hon är oskyldig i hennes olycklighet och kan inte hjälpa att hon har hamnat i den situationen som hon är i. Glas tycker att Gregorius är ansvarig för att Helga är så olycklig. Det är Gregorius som våldför sig på Helga och eftersom han är präst kan inte Helga lämna honom på grund av kristendomens tankar och synsätt. Gregorius är också för gammal och ful för Helga. Glas bestämmer sig för att hjälpa Helga utav två anledningar. Den ena eftersom han avskyr Gregorius och detta är ett bra tillfälle att få göra en handling mot honom som han inte kommer tycka om. Glad tycker också om Helga och vill därför att hon ska vara lycklig. Glas har länge väntat på "handlingen" och tänker att nu är den kanske här.

Varför blir Glas så rädd för de röda blommorna? Varför skickar Eva Mertens buketten?

Att drömma är något Glas gör väldigt ofta, och drömmarna har även ofta en betydelse. En natt drömde han om en bukett rosor, i samband med pastorns död, fru Gregorius och en i drömmen okänd kvinna. Dagen efter att mordet hade utförts hade en liknande bukett rosor skickats till doktorn. På grund av hans tillstånd så lade han inte märke till att ett visitkort låg bredvid buketten, med Eva Mertens namn på.

Att rosorna från drömmen nu fanns i hans verklighet skrämde honom. Till en början trodde han att hjärnan spelade honom ett spratt, att rosorna inte var riktiga och att han bara hallucinerade, men så var inte fallet.
Sedan kom han att tänka på om rosorna skulle kunna vara skickade från Helga, som ett tack för hjälpen hon hade fått. Men även den tanken skrämde honom, att hon hade förstått att hennes mans död var en gärning från doktorns sida skulle gjort situationen ännu svårare.

Dagen därpå får Glas syn på visitkortet med Evas namn och det får honom att lugna ner sig en aning. Som jag har uppfattat det så är Eva kär i doktorn och behöver nog därför ingen stor anledning till att skicka rosorna. Men att rosorna skickades två dagar efter mordet tyder på att hon troligen känner sympati, då doktorn var närvarande vid pastorns död och var nu säkert uppskakad av händelsen.

Hur argumenterar Glas med sig själv - vad talar för att mörda Gregorius och vad talar emot?

Situationen Glas har satt sig i är inte lätt, och hans slits mellan sina åsikter, ska han mörda pastorn eller inte? Utan att ha läst argumentationen Glas har med sig själv så var jag nästan helt säker på att han ville mörda pastorn, men  medan han argumenterar med sig själv så tar han upp hur han ser på samhället, människor och handlingar, och man får lära känna doktorn mer.

Den del av honom som vill mörda pastorn menar att livet är handling. Man måste handla, och gripa in om man behövs. Han tar ett exempel där en kvinna blir våldtagen i skogen och så klart skulle han hjälpa kvinnan då, även om det så skulle innebära att våldtäktsmannen mister livet. Lagen är inte på hans sida, men lagen är löjlig enligt honom, och den ska inte styra en mans handlingssätt. 

Ett annat argument som doktorn har för mordet är hans sätt att se på handlingar. Hans motto är att alltid avsluta det han har påbörjat. Det innebär att han måste förinta problemet som han började hjälpa fru Gregorius med.

Delen av doktorn som är för mordet har ett mycket starkt argument, nämligen att doktor Glas älskar Helga. ”Kan en man låta den som han älskar skändas och smutsas och trampas inför sina ögon?” Och jag tror att det är detta argument som överväger när beslutet tas. 

Delen av doktorn som argumenterar emot idéen har även den bra argument. Bland annat frågar den doktor Glas om denna kvinna är värd att döda för, och skulle det då inte vara onödigt att döda för en kvinna som redan älskar en annan man? Det är då denna mans sak att hjälpa Helga med problemet, och inte doktorns sak. 

Men argumentet som skulle kunnat övertyga Glas om att inte utföra mordet är att han är rädd. Han är kanske inte så rädd för att bli upptäckt, utan mer för person han kommer att bli efter mordet, och känslorna han kommer att bära på. Även slumpen skrämmer honom, att något sker som inte är en del av planen, och som förstör allt. 

Vilken bild får du av Helga i detta avslutande kapitel? Hur har hon förändrats under sommaren? Vad betyder hon för Glas - Varför vill han ha henne?

Jag uppfattar Helga som en tillbakadragen och tystlåten kvinna. Hon säger inte så mycket om vad hon tycker och tänker. Jag tror även att det är därför hon går till doktor Glas för att få hjälp. För att hon inte vågar tala med sin man själv.

Efter sommaren och pastorns död så stänger hon in sig själv i en bubbla och kontakten med människor minskar. Man får reda på att hon i alla fall skickar ett brev till någon. Så förhoppningsvis har hon någon kontakt men någon person. Den lilla livsgnista som hon hade innan sommaren då hon ändå hade Recke är som bortblåst. Hon vill inte vara med någon och håller sig undan.

Jag tror att Helga betyder så mycket för Glas eftersom hon påminner honom om den flicka han en gång var kär i. Helga liknar henne och han får även känslor för Helga. Men hon är även som ett projekt han har. Det är som att hjälpa henna blev hans livsuppgift. Glas trodde inte att han skulle få ro i själen innan han hjälpte henne.

Hur tror du att det kommer att gå för de olika personerna efter att romanen är slut - vad händer med Glas, Helga och Recke?

Nu när romanen är slut är det mesta väldigt eländigt. Glas har insett vad han har gjort och vad det har fått för följder. Han ser att Helga är mer deprimerad än någonsin och det sårar honom mycket. Han ville bara henne väl. Glas har även insett att han har nu levt sitt liv som åskådare och det är som att han bara väntar på att få försvinna eller till och med dö. I slutet säger han även att han välkomnar vintern och snön. Det tolkat jag som att han vill glömma det som varit och få komma undan lite. Jag tolkar det även som att vintern är slutet på någonting, i detta fall kanske livet. Han välkomnar sina sista år i ensamhet och även om han inte vill dö har han ingen större rädsla för döden.

Helga är i slutet väldigt förtvivlad. Innan levde hon i sorg, men hon hade i alla fall Recke. Nu har hon ingen. Och trots att hon hatade Gregorius och ville där ifrån, tror jag att hon insåg hur tomt det var utan honom först vid hans död. Jag tror att om inte Helga hittar någon eller något som gör hennes liv mer värt att leva, kommer hon så småningom sörja ihjäl. En sak jag intresserar mig för är dock vad som skulle hända om Helga och Glas möttes nu efter allt som hänt och faktiskt pratade. Helga har ju själv sagt att hon känner sig trygg med honom och att hon litar på Glas. Kanske de hittar varandra till slut. Det kan ju även vara så att hon har listat ut att han mördat hennes man och helt enkelt kommer undvika honom.

Recke hittade en ny tjej i slutet. Hon beskrivs som mycket rik och därav förmodligen en anledning till att han ville vara med henne (i alla fall enligt Glas mening). Recke verkar vara en person som bryr sig mycket om karriären och han kommer nog lyckas bra i livet. Dock känns det som att han flyr problem. När Helgas man dog stannade han inte och stöttade henne. Han kommer få leva med att han lämnat Helga då hon var väldigt sårad.

Varför blir Glas så rädd för de röda blommorna? Varför skickar Eva Mertens buketten?

Jag tror att Glas blir rädd när han ser blommorna eftersom att han såg de i sin dröm, och att han sedan ser de i verkligheten efter att han hade mördat pastorn. Han kanske trodde att någon visste vad han hade gjort, och han vill förmodligen inte att någon skulle göra det. Han vågar dessutom inte ta tag i blommorna eftersom att han är rädd att han kommer att ta i luften, och att blommorna kommer vara en hallucination som tyder på att han är paranoid.

Jag tror att Eva Mertens skickade buketten för att hon tycker om Glas. Hon hade ju tidigare lagt ett kort i en bok på hans skrivbord, kortet var hennes visitkort. På det stod det skrivet i en text som bara kunde ses om det fanns värme: "kyss mig, var min man, giv mig barn, låt mig älska. Jag längtar efter att få älska." Så buketten är nog bara skickad till Glas som en gåva, och som ett tecken på vad hon känner för honom.

Hur tror du att det kommer att gå för de olika personerna efter att romanen är slut- vad händer med Glas, Helga och Recke?

Varken Glas eller Helga var lyckliga när romanen slutade, även fast Glas hade gjort allt för att få Helga att må bra. Recke däremot har hittat en ny kärlek och verkar glad med henne. Jag tror att deras förhållande kommer att hålla. Helga kommer att bli förkrossad eftersom att hon inte ville följa med Recke och resa pga att hon visste att hans liv skulle bli mycket bättre om han stannade här i Sverige. Hon tackade nej till resan innan pastorn var död, och Recke uppfattade det antagligen som att hon inte tyckte om honom. Men det gjorde hon ju och nu är hon alldeles ensam. Jag tror att hon kommer att be Glas att döda henne eftersom att hon nu inte har något att leva för, dessutom tycker hon att det är fult att ta självmord. Hon litar på Glas och jag tror att hon söker hjälp hos honom. Han kommer ta hand om henne hjälpa henne att få tillbaka livslusten. Jag tror att de kommer att bli tillsammans och ha ett fint förhållande.

Hur uppfattar du den allra sista anteckningen? Varför längtar Glas efter snön?

Det är ju en massa snack om hur han aldrig kommer få vara tillsammans med Helga och han är så väldigt sorgsen. Det är också en massa snack tidigare i boken om hur han inte är rädd för att dö (om jag minns rätt). Slutet i boken är alltså en metafor får hur snön, vintern, livets slut helt enkelt, gärna får komma. Glas har levt klart nu, ingen idé att dröja kvar i världen, typ liksom. : )

Hur uppfattar du den allra sista anteckningen? Varför längtar Glas efter snön?

Jag fann ett citat på näst sista sidan som var avgörande för hur jag tolkar den sista meningen: ’’ Aldrig blir hon min; aldrig. Jag gjorde aldrig hennes kind röd, och det var inte jag som hade gjort den kritblek nu. Och aldrig skall hon med ångest i hjärtat ila över gatan om natten med ett brev till mig. Mig gick livet förbi’’. Det var här då Glas fattar  hur ensam han är. Han hade blivit förälskad, men inser nu vad han gått miste om. Han inser att han troligtvis aldrig kommer känna sig förälskad igen. Han inser att han är samma obotliga ensamma människa och kommer alltid att vara det. Därför välkomnar han snön så att den kan lägga sig som ett täcke över allt som har hänt honom under den senaste tiden.

Hur argumenenterar Glas med sig själv - vad talar för att mörda Gregorius och vad talar emot?

Doktor Glas var redan på förhand negativt inställd till pastor Gregorius vilket stärker Glas’s vilja för att döda pastorn. Det som bekymrar Glas är om det är moraliskt rätt att ta livet av prästen. 

Samtidigt som tiden flödar , så ökar hans orena tankar gentemot prästen samtidigt som hans passion för Helga ökar. Helga verkar vara den största anledningen till att han överhuvudtaget vill döda pastorn. Han övertygar sig själv om att det är hans plikt att kunna handla och rädda Helga som är i nöd. Hans plikt som läkare att kunna hjälpa den som behöver det. Men förutom det så känner jag att han enbart vill hjälpa henne p.g.a att han är förälskad i henne. 

 Han ser det inte bara som hans plikt att göra det utan att det är en bit av kedja som påbörjats långt innan han föddes. Alltså så ser han ingen skuld i att ta prästens liv då han övertygar sig själv att det var menat att hända.

Han är även rädd. Rädd för slumpen av att kunna bli upptäckt. Dock, så har han ju sina piller som han förlita sig på ifall något går snett. Förutom det så är han rädd för att sitt samvete ska bli orent. Han är rädd av placera sig själv i värld som han aldrig kommer undan. Glas känner att alla hans egenskaper som individ, aldrig skulle kunna bygga på för att få honom att mörda någon. 

Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

I slutet av dagen så sätter sig doktor Glas ner med sin penna, oftast för att han inte kan sova. Han låter tankarna flödar och reflekterar över allt intressant som har hänt under dan. Han antecknar bara det som behagar honom att anteckna. Han antecknar även bara händelser som är sanna. 

Med tanke på att romanen skriven enbart av Doktor glas får vi endast se på hela hans omgivning ur hans perspektiv. Detta tillåter även oss läsare att bli mer intima gentemot Glas. Vi får fördjupa oss i alla hans tankar. Doktor glas tycker om konsten av att kunna reflektera. Detta gör det enkelt för oss läsare att sätta sig i hans tankar. Vi får en bättre bild av helheten än vad vi skulle ha fått av någon annan. Dock, så placeras vi läsare enbart i Glas banor och kommer aldrig riktigt veta hur någon annan karaktär tycker och tänker. Vi får från en början en beskrivning av Pastor Gregorius, om hur ful och avskyvärd han är. Detta gör att vi som läsare skapar en viss förakt mot honom. När han i själva verkligheten kan vara en olycklig ensam man, likt glas, och vill inget hellre än att känna sig älskad av sin kvinna som olyckligtvis är otrogen mot honom. 

Hur känner sig Glas efter mordet? Vilka konsekvenser får mordet för honom? Vilka konsekvenser får mordet för Helga?

Själva mordet tycker jag beskrivs som närmast ointressant, jag uppfattar det nästan som att det bara nämns i förbifarten. Vad Glas fokuserar på är konsekvenserna av mordet som han har sett som ett stort positiv argument för att han ska begå mordet. Han har knappt nuddat vid de banor att mordet skulle ge ett negativt utslag för hans eget och andras liv. Men livet förändras inte märkbart för Glas, och man kan kanske tolka det som en förlust för honom då han förväntade sig att det skulle göra det. Han lever lika ensamt och trist som förut.

För Helga får det dock större konsekvenser. Klas Recke lämnar henne, och det verkar som att hon har blivit sämre till mods än tidigare. När Glas ser henne i slutet av boken ser han hur hon har blivit blekare i ansiktet, det kan väl tolkas som att hon likt Glas numer är mestadels inne och för sig själv istället för att vara ute och roa sig med vänner. Detta blir väl en negativ konsekvens även för Glas då det han ville med mordet var att göra situationen för Helga bättre. När han nu ser att han mer har fördärvat det för henne verkar han själv också må sämre.

Vilken syn på religion och folktro kommer fram i samtalet mellan Glas och hans vänner Birck och Markel utanför Grand?

Under samtalet mellan Glas, Birck och Markel diskuterar de hur religionen och folktron alltmer kommer i skymundan i samhället då folk lever ett modernare liv både i städer och på landet. T.ex. vad stjärnorna säger människorna menar de inte är intressant varken för en bonde eller för en stadsbo. För dem styr vetenskapen deras liv och de behöver varken kyrkan eller folktron för att besvara hur deras framtid ser ut då de anser att t.ex. astrologi fungerar likt ett lotteri och har inte sin grund i människors liv. De menar dessutom att kunskap i dessa ämnen är onödigt, att ha en strävan efter lycka i livet är inget människan behöver utan mer ett inbillat behov som vi har skapat. Glas och hans vänner lever troligtvis mer likt vi som lever idag än många andra i hans samtid då de har yrken som fortfarande är vanliga idag, och därför passar nog deras tankar in hos många även idag. Romanen beskriver väl en brytningstid då allmänhetens syn på religionen förändrades. Även om religionen finns kvar idag fyller den inte samma funktion som den gjorde före doktor Glas tid.

Hur tror du att det kommer att gå för de olika personerna efter att romanen är slut - vad händer med Glas, Helga och Recke?

Jag brukar inte tro på den tragiska fortsättningen, men när jag läste den här boken kände jag för en gångs skull att det kändes hopplöst för någon att få ett "happy ending".  Jag tror inte någon får vad dem ville ha från början. 

Glas tror jag lever ensam i resten av sitt liv, inte bara för att slutet verkade antyda detta utan att han verkar var dömd till ett liv utan någon att älska. Jag tror han kommer fortsätta sitt liv som vanligt och leva som han gjorde innan mordet bara lite tommare i själen än innan. I slutet berättar han om att vintern nalkas vilket skulle kunna vara en synonym till att han liv håller på att ta slut, då livet vinter ofta är förknippat med döden. Så att döden skiljer honom från hans sorgliga jordliv är ett alternativt slut också.

  

Helga tror jag slutar ensam och djupt ärrad då hon både har förlorat sin älskade till en annan kvinna och sin make efter Glas mördade honom.  Även om Helga inte tyckte om sin make så tror jag ändå att ett långt förhållande som man och hustru sätter sina spår, hur mycket man än avskyr den andra. Jag skulle personligen inte kunna ta att förlora så mycket på sådan kort tid som han faktiskt gjorde och dessutom skulle det vara väldigt svår att lita på folk, då hennes älskade bara svek henne för en annan. Hon pratade tidigare om att ta livet av sig, att hon ville dö. Men jag tror hennes kärlek till Recke stoppade henne då. Men då han lämnade henne så tror jag det kan finnas en chans att hon helt tappar livslusten och hur "fult" hon än tycker det är att ta livet av sig så tror jag hon kan se det som en möjlig vägg ut ur det hemska liv hon känner att hon lever.

Recke tror jag får sin giftemål och kanske några barn men jag tror att han också får ett håll inom sig, att ha svikit en person som litar och älskar till fullo glömmer man inte bara bort. Det kommer alltid ligga där och och skrapa mot själen eller vad man nu har om man kan göra så mot en annan person.

Om vi ska se detta väldigt tragiskt så skulle jag tror att om Helga tar livet av sig så finns det en möjlighet att Recke tar livet av sig av skuldkänslor. 

Jag vet att detta verkar som ett väldigt tragiskt slut, men det vara lite av känslan av boken. Allt kändes på något sätt hopplöst och tragiskt som känslan man får man läser Rome och Juliet. 

Men det skulle också kunna finnas ett alternativt slut där Glas och Helga inte tar livet av sig utan hittar  tillslut varande i ensamhetens mörker. Att dem lever tillsammans, lyckliga och glada i resten av livet. Även om dem inte kommer ifrån hållet i själen från respektive händelser som har påverkat dem så tror jag de med hjälp av varandra kan laga det mest i deras spruckna själ. 

Personligen hoppas jag på det andra alternativet där alla är lyckliga och framtiden är ljus. Men skulle jag gå efter bokens tema och känsla så måste jag ändå säga att den första versionen verka betydligt "riktigare" för mig. Även om Glas begick mord, Helga begick äktenskapsbrott och Recke bröt ett löfte. Tycker jag inte det ska straffas med ett fortsatt tragiskt liv. Jag tycker att det ska få börja om från start och göra något bra av sina liv. Alla behöver en andra chans, även om det ibland inte känns som alla förtjänar den jämt!

Hur uppfattar du den allra sista meningen? Varför längtar Glas efter snö?

Jag tolkar det som han välkomnar en ny början. Som att när snön kommer, då glöms det som varit och man låter det "falla bort" med snön. Det är först då Glas kommer kunna gå vidare tror jag, både kärleksmässigt och tankemässigt. Han behöver nog en ny start, en ny årstid för att få lite andra perspektiv och upplevelser att fundera över. Glas vill nog bara försvinna från den verkligheten han nu lever i och se något nytt för att slippa filosofera om allt som han varit med om.

Vad har Glas för tankar om drömmars betydelse? Vad handlar hans egna drömmar om, och vilken betydelse får de för honom?

Glas påstår att det mesta som man drömmer om inte är något speciellt. Det är svaga minnen av vad man har upplevt, som inte har någon stor betydelse, men ändå ligger där inne och skräpar. Men han påstår också att det finns andra drömmar. Han beskriver en dröm han hade när han var yngre, då han löste ett geometriskt problem i sömnen, eftersom att så gärna ville lösa det, men inte kunde göra det när han var vaken. Det som jag tyckte var det viktigaste som han påstår är dock att vissa drömmar visar oss lite mörkare sidor av oss själva. Att vi ibland drömmer om saker som vi egentligen vill eller känner, även om vi förtränger dessa känslor och inte vill inse att vi har just dessa känslor. Det kan vara brister hos oss själva, eller känslor för någon. Vi intalar oss själva att det inte är så, men i drömmarna blir vi återigen påminda om våra mörkare tankar. I Glas fall är det hans känslor för Gregorius som han ser i sin dröm, han vill innerst inne se pastorn död, vilket han själv inser.

Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

Först och främst handlar boken om just Doktor Glas och hans tankar kring det som han upplever under tiden vi får följa honom. Han skriver ner vad han har upplevt och hans tankar kring dessa händelser. Detta är hur en dagbok är skriven. Vad som är utmärkande för denna typ av romaner är att vi får se på saker ur ett väldigt subjektivt perspektiv. I det här fallet får vi uppleva händelserna genom Doktor Glas synvinkel, och vi tar del av just hans tankar.

Att boken är skriven på detta sätt gör att den som läser boken får en ganska så bra inblick i Doktor Glas liv, både hans unga år, då han går in på det ganska mycket, men framförallt hur han lever just då. Man förstår lättare hur han tänker och det gör att man lättare förstår varför han t.ex. tar ett visst beslut osv. Det som förmodligen är lite sämre med den här typen av romaner är att man får det svårare att se på helheten. Man ser allt från just Doktor Glas synvinkel, och det blir svårt att förstå hur andra människor i romanen tänker. Dock måste jag medge att Doktor Glas gör ett bra jobb i att tänka sig in i andra människors situationer och förstå hur de känner. Det hjälper läsaren lite grann med att se saker ur andra människors synvinklar. Men p.g.a att det är Doktor Glas som analyserar människorna, kan det leda till att han bara tänker sig in i de människorna som han tycker om eller tycker synd om, och inte alla människor. Han försöker aldrig tänka sig in i Gregorius situation, just för att han inte tycker om honom.

Vad är det som får Glas att våga ta det avgörande steget och döda Gregorius?

Mord - idéen uppenbarade sig först för Glas i en dröm. Tanken utvecklades till ett tankeexperiment, likt ”what if” funderingar. Men ju mer han ”vägde och prövade” desto tydligare blev det att det inte fanns någon annan lösning. Han kom fram med en mordplan.

När det väl kom ett tillfälle att genomföra planen klarade Glas inte av det. ”Inte nu, inte nu. En annan gång, inte nu” (sid. 110). När Glas fick syn på Gregorius blev han yr och fick kväljningar. Detta eftersom Glas inte var psykiskt beredd på att begå mord då han trodde att Gregorius fortfarande var bortrest. Efter ”misslyckandet” verkade det som att Glas tvekade på planen då han blev mycket besviken på sig själv.

Glas träffade på Helga gråtandes en eftermiddag några dagar efter Gregorius återkomst. Hon berättade om sin vilja att dö då livet inte har något kvar att erbjuda. Inget av de två valen hon har, stanna eller resa, skulle leda till ett lyckligare liv. Glas försökte trösta henne med ord han själv fann löjliga. Om ingen hjälp kommer, den hjälpen Glas planerat, vad spelar då uppmuntrande ord för roll? Det enda sättet Helga kan bli fri från giftermålet, fri att göra livet värt att leva igen, är med hjälp från Glas. Därför bestämmer Glas sig, ännu en gång, att hjälpa Helga.

Så snart ett nytt tillfälle till att agera kom grep Glas tag i chansen. Den här gången var han beredd och bestämd. Han utförde planen som planerat. Gregorius var död.  

Vad tänker Glas om den sjuka pojken som han räddade under det nattliga sjukbesöket? Vilka slutsatser drar han av besöket och vad säger det om Glas?

"Jag fördes fram till en säng. Det var inte den lilla vackra gossen som låg i den. Der var en annan, ett vidunder. Enorma apkäkar, hoptryckt kranium, små onda och slöa ögon. En idiot, det var klart vid förstaögonkastet." På följande sätt beskriver Glas barnet som han tidigare vägrat göra abort på. Trots att kvinnan hade tiggt att han skulle göra det vi det tillfället hade han igen använt sig av plikten "för att slippa göra det som egentligen borde göras". Nu står han där vi pojken säng och ångrar att han inte gjorde det, att han inte satte stopp för det liv han aldrig borde ha kommit in i. Han ångrar att han inte satte stop för livet som ändå var helt oönskat, när han till och med trodde att inte ens föräldrarna önskade något heller än att bli av med gossen.

För första gången i boken, får man se doktor glas riktiga makt över liv och död. Inte för att han dödar gossen, men att tankarna finns ständigt där. Att han så lätt skulle kunna rädda familjen från detta "vidunder" och skona pojken från sitt liv i misär.  Men i sin feghet som han beskriver det, gör han sin plikt och hjälper gossen genom att driva bort den "goda och barmhärtiga döden" från han axlar. 

Efter händelsen diskuterar han ytterligare hur han kunde ha räddat kvinnan från det hemska barnet och han verkar beskylla sig själv mer och mer för att han inte räddade henne för det nu förseglade ödet hon drabbats av. Och igen skyddar han sig med plikten, och hur han ständigt använder den för att inte vissa sin feghet. 

Jag skulle se plikten i den här boken som moral, hur man sak tänka och värdera människor. Medan allt som plikten stoppar, alltså de flesta av Doktor glas tankar, är den enkla vägen. Den väg som många vill ta men inte vågor. Jag menar inte att det är rätt att ta ett liv eftersom man tycker personen isäg är full men om man innan födelsen inte vill ha barnet, är det inte då bättre att genomföra en abort än att ge liv till en person som är oönskad?

Hur argumenterar Glas med sig själv - vad talar för att mörda Gregorius och vad talar emot?

Doktor Glas har alltid hatat Pastor Gregorius och alla hans värderingar. Det är mycket som talar både för och emot att döda pastorn och det är ett väldigt stort beslut att ta. Glas skriver ofta ner sina drömmar. Det händer ibland att han drömmer om när han dödar pastorn. Han tänker själv att många drömmar inte ska tas så seriöst, men han känner även att han inte kommer ifrån detta. Glas gillar inte att göra något halvklart och därför är det enda sättet att bli av med detta att mörda pastorn. Detta är inte något han ville bli inblandad i. Han vill heller egentligen inte mörda en annan människa, men nu finns det i stort sett bara en utväg.

Det är ganska klart att den största drivkraften är Helga. Glas har alltid hatat pastorn, men det var först när Helga kom in i bilden som mordtankarna kom upp på riktigt. Glas har ju lovat att hjälpa Helga och han vill verkligen hjälpa henne. Han tål bara inte tanken av vad Gregorius gör med henne. Glas vet även att Helga redan älskar en annan man och fastän han inte har någon chans, så vill han se henne lycklig.

Glas är inte så rädd för att bli upptäckt. Han har ju sina piller. Dock är han rädd för att bli fast i något som finns kvar hos honom i resten av hans liv, vilket man kan förstå. Han är även rädd för dåligt samvete och med tanke på att han tänker och funderar så mycket känns det som om det finns en stor risk för det. Han är redan så instängd och att vara instängd med dåligt samvete samt ånger är inte bra någonstans. Han har heller ingen att prata med. Han säger själv att han önskar att han hade någon som kunde ge honom råd. Trots att det finns gränser för vad man kan säga till vänner, så känner han att det skulle hjälpa mycket.

Vilken bild ger Glas av pastor Gregorius? Varför avskyr han honom så mycket? Hur tror du att Gregorius ser på Glas?

Pastor Gregorius beskrivs tidigt som en man vars personlighet och utseende ogillas av doktor Glas. ”Samma feta, grådaskiga ansikte, samma smutsgula polisonger, litet gråa nu kanske, och samma outgrundligt gemena blick bakom glasögonen.”(sid. 10)
Visst påverkas min åsikt av doktor Glas åsikt om pastorn, men det är inte bara hans åsikt som påverkar läsarens bild på pastor Gregorius. Genom att läsa om hur han behandlar sin fru och hur hon mår av hans beteende bygger man nästan själv upp ett hat mot pastorn. Detta innebär säkert att Hjalmar Söderberg var en av de människor på den tiden som kritiserade kyrkan, och vill därför påverka läsarens åsikt om ämnet.

Doktorn och pastorn delar inte samma åsikter, vilket skiljer dem. I boken står doktorn för vetenskapen och pastorn för religionen, och då främst kristendomen. Man får en inblick i hur de olika parterna såg på varandra på den tiden, men eftersom boken är skriven från Glas perspektiv så är det hans åsikter om kristendomen som vi får läsa om. Doktorn har alltid känt ett hat mot pastorn men när fru Gregorius kommer in i bilden växer hatet ännu mer. Doktor Glas börjar då avsky pastorn för hans beteende gentemot hans fru. Hatet växer sig så starkt att doktorn börjar tänka på vilken makt han har över pastorns liv: ”Akta dig, ditt liv är i min hand och jag vill, jag kan göra dig salig förrän du önskar.”(sid. 41)

Jag tror att pastorn är en människa som är övertygat över att hans beslut är de rätta och ändrar på sin religions regler så att det ska passa in på hans beslut: ”Men han har vant sig att begagna Gud till allt möjligt, som det bäst passar sig för honom.”(sid. 41) Därför tror jag att han till en början trodde sig vara överlägsen doktorn och lydde därför inte hans råd. Jag tror alltså att pastor Gregorius ser på Glas som en icke religiös man som inte är lika kunnig  som han själv. Men eftersom doktorer har en så hög status i samhället, och hade troligen det på den tiden också, så respekterar pastorn honom och till slut även hans råd.

Vilken bild får du av doktor Glas? Hur är han som person? Hur ser hans liv ut? Vilket är hans problem i livet?

Doktor Glas är en person som inte agerar så mycket i sitt liv, utan han väljer istället hellre att observera och fundera över livet och dess frågor. Han ser sig själv som mycket plikttrogen och jag tror att han väljer att handla just så för att han kanske inte riktigt litar på att han kommer handla rätt annars. Att han kommer hamna i en gråzon och att då det blir jobbigt för honom om han inte vet exakt vad som är rätt eller fel. Doktor Glas är nog rätt så osäker på sig själv och hur han tänker. Då han pluggade till läkare var han ju yngre än de andra och han hade inte samma livserfarenhet. Så jag tror att osäkerheten från den tiden hänger med honom även i senare livet, trots att han som läkare har mycket inflytande och folk som ser upp till honom. Som läkare kan han alltid ”skylla” på sin plikt som läkare. Så även om han själv skulle vilja göra på ett annat sätt så går det ju inte p.g.a just plikten. Det gör att han inte kommer behöva ställa sig till svars för sina handlingar så länge han handlar efter ”läkarens plikter”. 

Doktor Glas liv är inte så händelserikt, utan de flesta dagarna är rätt lika de andra. Han går till jobbet och gör sitt jobb, där han försöker att inte vara så känslomässigt engagerad utan istället strävar efter att handla efter sin plikt som läkare. Mesta delen av sin fritid ägnar han åt att fundera på olika saker i sitt liv. På kvällarna sätter han sig ofta på Grand Hotel och observerar människor och funderar över hur deras liv skulle kunna vara. 

Glas är rätt så nöjd med sitt relativt stillsamma liv och jag tror att han faktiskt njuter av att sitta och spekulera om frågor om livet på kvällarna. Dock så har han ju faktiskt något han saknar, någon att dela sitt liv med. Han är ju inte den mest sociala människan, men trots det så vill han ändå ha någon i sitt liv. Jag tror att han om kvällarna kanske känner sig lite ensam och att han gärna skulle vilja ha någon som förstår honom och kan komma med nya synvinklar på de stora frågor han ständigt funderar på. På så sätt skulle han kanske bli säkrare som person, om han då visste att det i alla fall finns en person som tänker som honom. 

Vad har Glas för tankar om drömmars betydelse? Vad handlar hans egna drömmar om, och vilken betydelse får de för honom?

 Doktor Glas påstår att det finns drömmar som bara strömmar förbi, drömmar som det inte är värt att lägga en tanke på. Dock så finns det vissa drömmar som han inte kan släppa. Han analyserar dessa speciella drömmar väldigt mycket och de har en stor påverkan på hans liv. På honom låter det som det är hans undermedvetna som skapar drömmarna och att det genom detta försöker säga honom någonting.

Hans egna drömmar handlar till största del om pastor och fru Gregorius. De bygger på hur han befriar frun från pastorn genom att döda honom. Denna dröm kan han inte släppa, utan han går ständigt och grubblar på om detta kanske är det rätta att göra. Att förverkliga drömmen. Han funderar på tillvägagångssättet och eventuella konsekvenser. Han blir nästan som besatt. Han vill ju verkligen hjälpa frun, men hur långt han ska gå/vågar gå för att göra det, det är frågan.

Den sjuka pojkern och Glas uppfattningar

Under ett hembesök hos en tidigare patient räddade doktor Glas livet på en missbildad pojke. Han visste inte att den här patienten hade en till son, då han endast såg henne ute med sin familj med hennes mer välskapta familjemedlemmar. När Glas fick se pojken tänkte han att det egentligen borde ha varit bättre för familjen om man lät pojken dö, utan att visa empati för pojken. Däremot så påstod han att det fanns en viss "feghet" hos både familjemedlemmarna och doktorn som förhindrade de från att låta pojken dö.

Då spekulerade han för sig själv om att kvinnan måste ha levt i skam när hon var gravid med barnet, då hon inte var gift under graviditeten. Människorna i omgivningen skulle se på barnet med skam som de gjorde mot mamman. Dessa funderingar visar att Glas är mer grundad i logik än i känslor, med tanke på hur han för det första inte hjälpte mamman att få abort på grund av "sin plikt" och för det andra tänkte att det skulle kosta mindre för att ha ett friskt barn istället för ett missfoster som egentligen inte borde få leva.

Vad är utmärkande för den typ av roman?

Man märker verkligen att denna bok är en typiskt roman, man får verkligen känslan att Doktor glas är en typisk romantiker, då han ständigt diskuterar djupare tankar och idéer. Han drömmer sig ofta iväg och tycker om att filosofera om världsliga och moraliska frågor, så som finns gud? eller är det rätt att döda? Han frågarsätter ständigt sig själv, sina val och och blir nästan aldrig nöjd med vad han än väljer. Även om han har denna dystra och mörka sida så är han på samma gång en är han en livsnjutare, han tycker t.ex. om att ta ett glas vin på sommarkvällen. Detta visar tydliga drag av en roman.

Som jag sa är han väldigt filosofisk och skriver ner de flesta av sina tankar i sin dagbok, som då är egentligen är själva boken isäg. Han motiverar tankarna han skriver i boken genom att skriva "Jag skriver inte ner alla mina tankar här. Jag skriver sällan ner en tanke första gången den kommer till mig. Jag väntar och ser, om den kommer igen"

Ett annat exempel på hans mer romantiska sida kan man se i hans eviga längtan efter kärleken. Han beskriver sin längtan filosofiskt och man kan nästan känna hans desperation efter att ha någon i livet när han skriver "Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och förakta. Man vill ingiva människor någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakta till vad pris som helst."

Man märker verkligen de djupa filosofiska tankarna som författaren använder i sitt skrivande. Han diskuterar saker som man aldrig tänker på men alltid vill veta svaret på och tar gång på gång upp häpnadsväckande citat som nästan sätter sig fast i tankarna. Som "Plikten, vilken förträfflig skärm att krypa bakom för att slippa göra det, som bör göras.

Tillsist vill jag bara säga att om inte Doktor Glas inte är en roman där Dr Glas inte är en typsik romantiker så vet jag inte vad som är det!

Vad har Glas för tankar om drömmars betydelse? Vad handlar hans egna drömmar om, och vilken betydelse får de för honom?

Glas nämner först de obetydliga drömmarna. Drömmar som består av likgiltiga händelser som hjärnan, för en okänd anledning, tagit till vara på och gör sig till minne i drömmen. Sådant som, i vardagen, inte är värt en tanke. 

Men han nämner även andra drömmar. Verkliga drömmar från medvetandet. Sådana drömmar som lär dig något om dig själv. De avslöjar dina djupaste önskningar som du, i dagsljuset, inte vill erkänna. Begär som man önska sig inte vilja veta av. Glas berättar om att i ett försök att bearbeta sina djupaste önskningar på dagen, fullt medveten, så stöttes tankarna istället bort då de var för repulsiva för dagsljuset. De flesta drömmars innebörd är drömmarens undertryckta begär. Det var genom hans drömmar tankar om mord började utforma sig. 

Glas drömmer flera gånger om att döda Gregorius. Han drömmer om att prästen måste dö då han, redan som levande, luktar lik när man egentligen inte ska lukta först efter döden. I drömmen finns det ingen annan vetenskaplig lösning på det problemet utöver döden. 

Faktumet att Glas nämner vetenskapliga utvägar i drömmen visar att han försöker följa plikten. Därmed var det hans skyldighet som läkare, i drömmen, att döda Gregorius då det var den enda lösningen. Även i drömmen försöker Glas argumentera fram andra anledningar, moraliska anledningar, till att mörda Gregorius än hans personliga skäl. Han försöker hitta ett moraliskt kryphål som tillåter honom att handla etiskt rätt. Efter han dödat pastorn, i drömmen, fylls Glas av ett tomrum istället för den belåtenheten, jag som läsare, trodde Glas skulle känna då han gjort vad han själv önskat göra. Det tomrummet han kände kan vara hans medvetande som påminner honom om att mord är moraliskt fel. 

Drömmarna får Glas att starta en innerlig debatt om rätt och fel där han velar mellan hans eget tycke och moralen, den oskrivna lagen. 

Vad är det som får att våga ta det avgörande steget och döda Gregorius?

Efter mycket tänkande och övervägande bestämmer sig tillslut Glas för att döda prästen. Detta är ett svårt beslut för Glas, men när det väl e beslutat så står det fast för honom. Att han tillslut bestämmer sig efter att ha velat fram o tillbaka på hur han ska göra, kan bero av en del saker.

Det som ständigt drivit Glas i denna situation har varit för att hjälpa Helga. Han vill lösa hennes situation och ge henne livet åter. Detta har varit hans drivkraft, men det är inte förens han konfronterar sina tankar som han reder ut sin situation. Det är då som han inser att han vill hjälpa Helga för att han är kär i henne. Han kan också reda ut sina tankar som driver honom till att låta bli att döda Gregorius. Han inser att han tycker att det är värt att riskera sitt liv för att kunna lösa Helgas situation och att han inte är rädda för vad ryktena kan komma att säga, eller att det är fel moraliskt. Han vill riskera ditt liv för den första han älskat på många år.  

Vad tycker Glas egentligen om sitt yrke, och hur ser han på läkarens plikter?

Doktor Glas anser att en läkare bör vara ett av de två: människovän eller ärelysten. Antingen har man stor medkänsla och passion för att hjälpa andra, eller så vill man använda titeln för rangens skull. Själv anser han att han inte tillhör någon av de två kategorierna och ifrågasätter sitt val av yrke. 

Den ”typiska” läkaren beskrivs som en erfaren husläkare med den lugna, förtroendeväckande blicken. Glas är väl medveten om samhällets syn på doktorer. Doktorer tycks ha livet under kontroll, både sitt egna och andras. Människor har stort förtroende för doktorer, trots att de förmodligen är främlingar. Detta eftersom läkare anses ha lösningen på problem. Men Glas genomskådar samhällssynen på de välutbildade doktorerna. Trots hans doktors-titel förstår sig Glas inte på livet och har svårt att sova på nätterna. Det egna, både fysiska och psykiska, välmåendet läkare förmodas ha är inte alltid ett faktum. Glas påpekar att människors stora förtroende för doktorer möjligtvis inte skulle vara lika stabilt om de kände människan bakom titeln.

Trots att Glas inte tycker att läkaryrket passar honom så finner han sig i situationen och fortsätter att verka i sitt kall. Han försöker att hålla sig känslomässigt oberörd i sina handlingar och följer pliktkänslan. När hans kvinnliga patienter ber honom om abort svarar han med plikten och läkarens skyldighet att värna om all liv. Dock anser han att aktningen för människoliv, det plikten förespråkar, är ett ”gement hyckleri” då det redan myllrar av människoliv. Vad har ett osett, okänt människoliv för betydelse då? Plikten säger värna om liv medan regeringar och parlament visar motsatsen. Plikten utgör endast en skärm, ett skydd, från vad som egentligen borde göras. I denna situation kan inte Glas göra det han personligen anses bör göras då det kan ge negativa konsekvenser för honom. Istället håller han sig till vad han, som läkare, förväntas säga och agerar genom plikten medan hans tankar säger annat. 

Hur argumenterar Glas med sig själv- vad talar för att mörda Gregorius och vad talar emot?

Doktor Glas funderingar på vad han ska göra med Pastor Gregorius är mycket delade, det finns tankar som talar för att mörda honom och tankar som talar emot. Glas gillar inte att göra saker halft och det kommer han ju att göra om han inte dödar Pastorn, eftersom att han vet att Gregorius kommer att fortsätta att "göra sin plikt" med Helga när han kommer tillbaka ifrån semestern. Dessutom så vill han hjälpa Helga ifrån detta för att han både tycker om henne och tycker synd om henne. Men däremot vet han även att det är moraliskt fel att döda Pastor Gregorius och han är rädd för att någon skulle komma på honom. Jag förstår att han tvekar eftersom att detta är ett väldigt stort beslut att ta, då det kan gå så fel. Han tycker ju verkligen om Helga och vill hjälpa henne, men han kan förlora så mycket på grund av detta.  I ett samtal med sig själv ställer han frågan: "Kan en man låta den som han älskar skändas och smutsas och trampas inför sina ögon? På detta svarar han att Helga faktiskt älskar en annan och det är hans sak att hjälpa henne. Jag tror att det är att han är rädd att Helga inte kommer att komma till honom något mer om han skulle hjälpa henne, som också tar emot när han tänker på att mörda pastorn. Då är frågan vad han värdesätter mest, träffa Helga eller att hon är lycklig?  

 

Jag tror att han tillslut kommer att mörda Gregorius eftersom att kärlek är så pass starkt att man kan göra nästa vad som helst för att rädda den man håller av. Eftersom att Glas har så fin syn på kvinnor så tror jag att det skulle göra ont i honom att se Helga lida. Så jag tror att hans tankar om både moral och att aldrig få se Helga kommer att ge vika för kärlekskänslorna efter ett tag. 

Hur tänker Glas om den sjuka pojken som han räddar livet på under det nattliga sjukbesöket? Vilka slutsatser drar han av besöket, och vad säger det om Glas?

Glas tycker att det är ironiskt att han räddar livet på denna pojke. Då modern var havande så bad hon Glas att befria henne från detta liv, vilket plikten förbjöd honom ifrån att göra. Så då föddes sedan denna pojke, föddes som en idiot. Det goda förnekades då Glas valde att följa plikten och likaså förnekas den då han räddar livet på honom. Istället för att göra det barmhärtiga och döda barnet, vilket var tanken från början, ska han rädda dess liv. Så att det kan fortsätta leva som en idiot i en värld där ingen älskar det. Glas tycker alltså att barnet borde sparas på lidandet och låta det dö, så som naturen försöker göra. 

Det Glas kommer fram till under besöket är hur barnet blivit format efter hur hans moder behandlades under graviditeten. Hon utsattes för diverse pinor då hon blivit havande innan äktenskapet. Alla bidrog med lite förtryck mot henne, vilket sedan avspeglas i barnet. Detta fortgick sedan i ett olyckligt äktenskap där maken slår henne. Glas ser hur hans avslag på att döda barnet, då hon var havande, har ändrat hennes liv och förstört det. 

Detta säger oss att Glas tror på att saker till viss del är förbestämda. Att vissa saker måste ske och att det kommer leda till andra saker. Att han följde plikten, vilket är det rätta, men inte det mest skonsamma. Vilket leder till att han sedan också än en gång ska motsätta sig det skonsamma och följa plikten. Att han ska höll detta barn vid liv, trots att det är menat att vara dött. Glas verkar tro på någon form av hjälplöshet, att det som sker det sker och att man ska följa regelverket och låta konsekvenserna ske därefter. Detta trots att han funderar på att göra det skonsamma och goda ofta, men det slutar ändå med att han följer moralen och plikten.       

   

Hur argumenterar Glas med sig själv- vad talar för att mörda Gregorius och vad talar emot?

Glas skriver ner i sin dagbok sina tankar om hur han ska gör med Gregorius och hur han ska handskas med denna situation. Det finns två delar som talar emot varandra och den ena är den kloka och korrekta Glas och den andra är den känslosamma doktor Gals som vill följa sin magkänsla. 

När Glas argumenterar emot är han då den kloka och korrekta mannen som tar lagen, normerna och plikten framför allt. Han säger då till sig själv att det är helt fel att döda någon. Även fast man vill och tror att man hjälper någon så är det emot lagen. Hur skulle det gå med hans jobb i fall att de kom ut att han gjort detta förfärliga mord? Glas har då en utväg som är att ta ett av hans hemmagjorda piller som skulle ta död på honom inom några få minuter. Han vill inte heller döda herr Gregorius för att det är emot andras värderingar och framför allt lagen. För vad skulle andra tycka om honom ifall detta blev offentligt?

Men det finns en del av doktor Glad som vill döda herr Gregorius. Det är då när han följer sin magkänsla och säger att det här mordet bara skulle hjälpa personer och inte skada. Det skulle så klart skada Gregorius. Men Doktor Glas vill så gärna hjälpa fru Gregorius från hennes hemska man. Han känner att det är det rätta för att han inte tycker det är rätt att en människa ska få lida så mycket för ett en annan människa inte kan inse att de inte är bra för varandra, eller mer exakt att han inte är bra för henne. Men när han inte inser detta finns det bara ett sätt att skydda henne från honom. Det är att göra sig av med honom. Om doktor Glas skulle ge honom det där hemmagjorda pillret skulle ingen förhoppningsvis inte få reda på att han blev dödad, eftersom han då troligtvis tar pillret när han ska sätta sig någonstans eller gå och sova.

Så doktor Glas väger det rätta enligt lagen och det rätta enligt hans egen magkänsla fram och tillbaka. Men det känns som att han verkligen vill döda Gregorius så att han försöker övertala sig själv att detta är det rätta. Att man ibland måste tänja lite på lagen och göra sådant som inte är accepterat i samhället. 

Vilken bild ger doktor Glas av pastor Gregorius? Varför avskyr han honom så mycket? Hur tror du att Gregorius ser på Glas?

Pastor Gregorius framställs av Glas som en person som är väldigt insnöad och inne det han gör, att han har svårt att tänka utanför sina egna banor eller tänka nytt. Glas säger nästan uteslutande negativt om Gregorius, och det kan nog delvis härledas till Gregorius personlighet. Gregorius verkar vara en person som tar för sig, att han t.ex. har tagit en betydligt yngre kvinna som fru när hans tidigare har dött utan att tänka på hur hon känner för det. Jag tror att detta beteendet får Glas att irritera sig på Gregorius, och gör att han säger mer negativt om honom än vad egentligen menar.

Romanen speglar en tid då de som ansågs mest kunniga alltmer flyttades från prästerna till vetenskapsmännen, eller t.ex. läkarna som i doktor Glas fall. Man kan väl säga att vetenskapen blev som en ny konkurrent till prästerna och kristendomen, men vad det verkar tror inte Gregorius (som kanske orättvist får företräda alla den tidens präster) att vetenskapen är nonsens. T.ex. litar han på Glas när han blir ombedd att avstå från sina "rättigheter" efter att hans fru Helga har diagnostiserats med en besvär i underlivet. Gregorius verkar inte se lika negativt på Glas som Glas ser till honom, han verkar inte kunna tänka sig att han har blivit utsatt för en komplott av Glas och sin egen fru.

Men Glas riktar inte bara sin kritik mot doktor Glas, han menar att hela kristendomen är en idé som inte passar in i det moderna samhället. Han verkar inte vilja anlita kyrkan för att svara på hans funderingar om livet och världen. Kanske lite obefogat verkar Glas se kyrkan som en större konkurrent till sig själv än vad Gregorius ser om vetenskapen. 

Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

Att Doktor Glas är en dagboksroman förstår man ganska snart när man börjar läsa den. Den är skriven nästan precis som en dagbok, dock är den inte skriven varje dag i romanen. En dagboksroman utmärker sig mycket på det sätt att den först och främst är skriven i ”jag-form”. Den är även väldigt personlig och realistisk till skillnad från många andra böcker. I denna roman får man reda på saker och ting som kretsar kring Glas, hur hans liv ser ut samt hur han tänker kring allt och alla. Glas reflekterar även väldigt mycket om det som händer honom och han återblickar ofta tillbaka till sin ungdom. Det gör att man får en liten överblick över hans tidigare liv. I boken blir man själv väldigt insatt i hans roll och får chansen att se allt utifrån hans ögon och perspektiv. Glas är en åskådare av sitt eget liv och man får chansen att leva sig in i det med honom.

En sak jag tänker på är att när man läser allt från Doktor Glas tankar blir det lätt ganska instängt och man får bara veta vad just han tycker och tänker om allt. Det gör att man missar själva helheten och hur andra människor ser på honom, även om man själv får en hyfsad bild av det. Jag tycker ändå att det är bra att boken är skriven i dagboksform, eftersom jag tror boken hade nog blivit rätt tråkig annars. Glas personlighet är för det första ganska grå och han gör inte så mycket intressanta aktiviteter om dagarna. Det som är intressant är dock hans tankar och då man får följa med i hans analyser samt hur han tänker kring det här med pastor Gregorius, moral och att döda en annan människa.

Varför är Doktor Glas så ensam? Vad har han för inställning till kvinnor?

Doktor Glas är troligen ensam på grund av att han hade en sådan speciell uppväxt. Hans intelligens gjorde att studierna alltid blev prioriterade först. Han fick nog inte riktigt tid att "hitta sig själv" eller att bara vara barn. Studierna gjorde även att han studerade och bekantade sig med äldre människor än han själv, vilket gjorde att han troligen inte visste riktigt hur han skulle bete sig. De "äldre" hade uppenbarligen andra behov än honom, vilket måste ha gjort honom osäker och fått honom att känna sig udda eller annorlunda. Detta resulterade i att han drog sig ifrån de flesta människor och att hans självkänsla blev låg. 

Doktor Glas växte ju såklart upp till slut som alla andra, både i knoppen och kroppen, dock så fanns fortfarande minnena från barndomen kvar. Detta märks tydligt i boken då han till största del är ensam och undgår gärna yttligare bekantskap med människor än den han får på kliniken. Även i hans vuxna liv är alltså jobbet (före detta studierna) prioriterat först.

Det händer ofta i romanen att Glas drömmer om kvinnor. Han drömmer sig speciellt tillbaka till ett minne med en flicka från han var yngre. Hans beskrivning av kvinnor är väldigt ödmjukt och sensuellt. Dessa varelser är några han aktar högt, vilket gör att han även beter sig efter det. Varför han gör det beror nog även det också på grund av hans uppväxt. När han som barn studerade på hög nivå, då var hans klasskamrater i den åldern då man festar och träffar flickor. Doktor Glas fick däremot inte uppleva detta på samma sätt. Han förlorade en del av de där åren då man ska vara "young, wild and free", och tydligen påverkade det honom både postivt och negativt. Jag själv som kvinna tycker självklart det är jättebra att han ser kvinnor som så dyrbara (på grund av hans bristande erfarenhet), men han gick däremot miste om själva umgänget och självkänslan han skulle haft om han växt upp med likasinnade kamrater.

Hur blev Doktor Glas påverkad av sin uppväxt?

Doktor Glas är en förundrande person. Han håller sig för sig själv, även  om han inte förkastar samhället och hans medmänniskor. Hans personlighet beror mycket av hans uppväxt och jag tror att man nästan direkt kan koppla hans beteende till den uppväxt han hade. 

Att växa upp med stora krav på sig att man ska prestera i sina studier, kan göra att man utvecklar ett annat sinne än de flesta andra i sin omgivning. Detta beror ofta på att ambition i studierna utvecklar en känsla av plikt och moral i ens beteende, denna brukar inte vara lika stark hos personer utan denna ambition. Känslan av plikt och uttrycks även i vardagen, vilket gör att man inte gillar att göra bus och bryta mot regler etc. Detta framkallar gärna en tendens av att man är tillbakadragen då ens omvärld oftast beter sig just på detta sätt. I Glas´s fall uttrycks detta extra tydligt då de han umgås med är flera år äldre och har en mer utvecklad bild av livet än han själv. Ett exempel på detta är då Glas får för sig hur samlag verkligen går till. Han vill inte veta hur det verkligen är, han tycker att hans bild av att det går ut på kärlek mellan varandra (på en nivå av handhållande,kramar och kyssar) är en finare och ett mer rent sätt. Detta är ett av exemplen som får Glas att vara för sig själv. 

Att hans pappa aldrig gav honom någon kärlek under hans uppväxt, samt att hans första romans förstördes, bidrar också till att han inte släpper in kärleken i sitt liv. Hans ensamhet och bristande erfarenhet av kärlek, gör honom till den person han är. Han håller sig för sig själv då han levt det mest av sitt liv så, utan några verkliga kamrater. Detta förklarar hans bristande umgänge. Bristen av erfarenhet ifrån lycklig kärlek gör också att han inte riktigt tror på den. Han vill inte ta sig en fru då han tror att det verkligen skulle vara sann kärlek emellan dem, vilket han verkar ha svårt att känna efter hans misslyckade romans. Moralen och pliktkänslan ger honom hans syfte i livet. Att ägna sig åt sitt yrke och sköta det enligt ramarna. 

Uppväxten har skuggat Doktor Glas´s liv och gjort honom till den ensamvarg han är. Skild ifrån det sociala samhället, men kvar hållen i samhället genom hans plikt som doktor.      

Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

För det första skulle jag säga att vi får en väldigt subjektiv bild av världen eftersom att boken bara innehåller Glas tankar och syn på allt. Vi får endast veta vad som rör sig i Doktor Glas egna huvud, även om han själv filosoferar en del om vad han tror andra tänker. Vi vet ju hur olika vi kan tolka händelser i livet, antagligen skulle berättelsen se annorlunda ut om allt var taget från till exempel Helga Gregorius anteckningar. Personligen känner jag att det är lätt tänka som Glas själv om personerna även om vi bara vet en lite del av dem, det som Glas skriver i sina anteckningar. Man lär känna Doktor Glas bra jämfört med andra typer av romaner som istället är skrivna i tredjepersonsperspektiv. Nu är det Glas själv som är det viktiga, i andra romaner är det ofta lite mer fokus på själv storyn än på tankar och känslor. Det känns som Doktor Glas är en åskådare till livet och inte är helt delaktig i det med egna mål. Jag tycker att boken blir mer intressan då den är skriven i dagboksform, det blir djupare tankar och analyser och man får veta i precis vilka banor Glas tänker och hur han drar paralleller till band annat tidigare händeler i livet.

Vilken bild får du av doktor Glas? Hur är han som person? Hur ser hans liv ut? Vilket är hans problem i livet?

Jag får den bild av doktor Glas att han är väldigt ensam, tillbakadragen och en person som gillar att fundera och resonera mycket om saker och ting. Han verkar vara lite tråkig som person. Det är inte någon person jag gärna skulle vilja umgås med eftersom han inte säger så mycket och är väldigt speciell. Jag tänker att han ska vara speciell eftersom jag läst hur han reagerat i vissa situationer. Ibland står han bara och kollar på personerna som pratar med honom. Så som inne på hans mottagning när han tänkte på annat och bara kollade på frun och sa inte något tills hon började prata för att få tillbaka hans uppmärksamhet. Detta är väl inte att vara så speciell och annorlunda men jag får den känslan av honom bara.

Doktor Glas är ensam och tillbakadragen precis som jag skrev tidigare. Han tycker om att vara själv och sitter ofta ensam på Grand Hotel och tar en drink efter jobbet. Han söker inte heller så mycket kontakt hos människor. Utan han funderar mer på hur de är som personer och försöker lista ut vad de gör annars när inte han ser dem. Han målar alltså ofta upp fantasier om andra och hur deras liv är. 

Doktor Gals har ingen fru eller flickvän. Detta är ett av hans större problem i livet. Han fantiserar ofta om hur det skulle vara att ha en fru och han tänker även tillbaka på den tiden då han var förälskad för första gången. Det andra stora problemet som han har är pastor Gregorius. Han vill befria fru Gregorius från honom eftersom hon inte älskar honom och pastorn tycker att ha har vissa rättigheter när det gäller hennes kropp. Som varken doktor Glas eller hon håller med om.

Varför är Glas så ensam? Vad har han för inställning till kvinnor?

Jag tror att doktor glas är ensam därför att han är lite tillbakadragen av sig. Han gör sitt jobb och är ute och går på kvällarna, men han gillar att hålla sig på sin egna kant, med sina tankar. Han är inte så väldigt social av sig, ett exempel på det är när han sitter vid grand hotel och några män frågar om han vill göra dem sällskap, men han tackar nej och sitter hellre själv. Detta kan bero på att han var väldigt målinriktad som yngre och tyckte att det var viktigt att göra bra ifrån sig med studierna. Han hade då antagligen inte så mycket tid över till annat då. Han var också mycket yngre än sina vänner. De pratade om kvinnor på ett sätt som doktor glas var för ung för att förstå eller inte ville höra. Han tycker hela saken med samlag var förskräckligt tillskillnad från de flesta andra pojkar. Han tyckte att kärlek skulle vara något vackert, med kyssar och hålla handen och inte samlag. Själva kvinnorna hade han en fin syn på tycker jag. Visst, han satte kanske sig själv framför kvinnorna, då han exempelvis inte ville hjälpa den kvinnan som hade blivit gravid. Men det handlade mer om att han tänkte på vad som kunde hända honom om han hjälpte henne. Det kan anses själviskt, men han kunde få ett rykte eller så kunde han förlora sitt jobb helt om han hjälpte henne. Annars var hans syn mycket fin, exempelvis när han hjälper Helga ifrån sin man. Han har ett fint hjärta när det gäller någon han bryr sig om, som han verkar börjar göra med Helga. 

Här är den! Bloggen! Som jag hoppas ska fyllas av inlägg och kommentarer under vårt läsande av Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas de närmaste veckorna...

N2b, ordet är fritt!