Doktor Glas är troligen ensam på grund av att han hade en sådan speciell uppväxt. Hans intelligens gjorde att studierna alltid blev prioriterade först. Han fick nog inte riktigt tid att "hitta sig själv" eller att bara vara barn. Studierna gjorde även att han studerade och bekantade sig med äldre människor än han själv, vilket gjorde att han troligen inte visste riktigt hur han skulle bete sig. De "äldre" hade uppenbarligen andra behov än honom, vilket måste ha gjort honom osäker och fått honom att känna sig udda eller annorlunda. Detta resulterade i att han drog sig ifrån de flesta människor och att hans självkänsla blev låg.
Doktor Glas växte ju såklart upp till slut som alla andra, både i knoppen och kroppen, dock så fanns fortfarande minnena från barndomen kvar. Detta märks tydligt i boken då han till största del är ensam och undgår gärna yttligare bekantskap med människor än den han får på kliniken. Även i hans vuxna liv är alltså jobbet (före detta studierna) prioriterat först.
Det händer ofta i romanen att Glas drömmer om kvinnor. Han drömmer sig speciellt tillbaka till ett minne med en flicka från han var yngre. Hans beskrivning av kvinnor är väldigt ödmjukt och sensuellt. Dessa varelser är några han aktar högt, vilket gör att han även beter sig efter det. Varför han gör det beror nog även det också på grund av hans uppväxt. När han som barn studerade på hög nivå, då var hans klasskamrater i den åldern då man festar och träffar flickor. Doktor Glas fick däremot inte uppleva detta på samma sätt. Han förlorade en del av de där åren då man ska vara "young, wild and free", och tydligen påverkade det honom både postivt och negativt. Jag själv som kvinna tycker självklart det är jättebra att han ser kvinnor som så dyrbara (på grund av hans bristande erfarenhet), men han gick däremot miste om själva umgänget och självkänslan han skulle haft om han växt upp med likasinnade kamrater.
Jag håller med om att Doktor Glas är väldigt åskådlig av sig och som du säger, saknar umgänge. Det märks att hans ungdom har satt sina spår och att han heller inte riktigt kan släppa många saker med den, vilket håller honom tillbaka. I boken tar han upp sina gamla minnen väldigt mycket och grubblar över dem mer än vad jag egentligen tror är nyttigt för honom.
SvaraRadera