Doktor Glas är en dagboksroman. Vad är utmärkande för denna typ av roman?

I slutet av dagen så sätter sig doktor Glas ner med sin penna, oftast för att han inte kan sova. Han låter tankarna flödar och reflekterar över allt intressant som har hänt under dan. Han antecknar bara det som behagar honom att anteckna. Han antecknar även bara händelser som är sanna. 

Med tanke på att romanen skriven enbart av Doktor glas får vi endast se på hela hans omgivning ur hans perspektiv. Detta tillåter även oss läsare att bli mer intima gentemot Glas. Vi får fördjupa oss i alla hans tankar. Doktor glas tycker om konsten av att kunna reflektera. Detta gör det enkelt för oss läsare att sätta sig i hans tankar. Vi får en bättre bild av helheten än vad vi skulle ha fått av någon annan. Dock, så placeras vi läsare enbart i Glas banor och kommer aldrig riktigt veta hur någon annan karaktär tycker och tänker. Vi får från en början en beskrivning av Pastor Gregorius, om hur ful och avskyvärd han är. Detta gör att vi som läsare skapar en viss förakt mot honom. När han i själva verkligheten kan vara en olycklig ensam man, likt glas, och vill inget hellre än att känna sig älskad av sin kvinna som olyckligtvis är otrogen mot honom.