Glas nämner först de obetydliga drömmarna. Drömmar som består av likgiltiga händelser som hjärnan, för en okänd anledning, tagit till vara på och gör sig till minne i drömmen. Sådant som, i vardagen, inte är värt en tanke.
Men han nämner även andra drömmar. Verkliga drömmar från medvetandet. Sådana drömmar som lär dig något om dig själv. De avslöjar dina djupaste önskningar som du, i dagsljuset, inte vill erkänna. Begär som man önska sig inte vilja veta av. Glas berättar om att i ett försök att bearbeta sina djupaste önskningar på dagen, fullt medveten, så stöttes tankarna istället bort då de var för repulsiva för dagsljuset. De flesta drömmars innebörd är drömmarens undertryckta begär. Det var genom hans drömmar tankar om mord började utforma sig.
Glas drömmer flera gånger om att döda Gregorius. Han drömmer om att prästen måste dö då han, redan som levande, luktar lik när man egentligen inte ska lukta först efter döden. I drömmen finns det ingen annan vetenskaplig lösning på det problemet utöver döden.
Faktumet att Glas nämner vetenskapliga utvägar i drömmen visar att han försöker följa plikten. Därmed var det hans skyldighet som läkare, i drömmen, att döda Gregorius då det var den enda lösningen. Även i drömmen försöker Glas argumentera fram andra anledningar, moraliska anledningar, till att mörda Gregorius än hans personliga skäl. Han försöker hitta ett moraliskt kryphål som tillåter honom att handla etiskt rätt. Efter han dödat pastorn, i drömmen, fylls Glas av ett tomrum istället för den belåtenheten, jag som läsare, trodde Glas skulle känna då han gjort vad han själv önskat göra. Det tomrummet han kände kan vara hans medvetande som påminner honom om att mord är moraliskt fel.
Drömmarna får Glas att starta en innerlig debatt om rätt och fel där han velar mellan hans eget tycke och moralen, den oskrivna lagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.